Har tusenfotingar ögon

tusenfoting fakta för barn 1 tusenfoting giftig 2 stor tusenfoting sverige 3 vad äter en tusenfoting 4 Mångfotingar har två antenner och enkla ögon. Systematik Gruppen indelas i fyra klasser. Övrigt Enkelfotingar och Dubbelfotingar kallas i svensk folkmun ofta tusenfotingar. I många utomnordiska språk gäller namnet tusenfoting (eng. "Millipede") bara dubbelfotingarna, medan enkelfotingarna istället kallas hundrafotingar (eng. "Centipede"). 5 Mångfotingar (Myriapoda) – eller för andra mer kända som tusenfotingar – är ett leddjur med långsträckt kropp och många ben, därav namnet. Trots att de ofta kallas för tusenfotingar, så finns det ingen mångfoting som har så många ben. De varierar i allt från åtta till , beroende på art. 6 Livet i den mörka miljön har gjort att tusenfotingen varken har ögon eller pigment. På andra sidan jordklotet har ett annat forskarteam hittat en betydligt större och numera utdöd släkting. Fossiler som beräknas vara miljoner år gamla av en tusenfoting stor som en bil hittades norr om Newcastle i Storbritannien. 7 Tusenfotingar eller källarmask som de ibland kallas, heter egentligen mångfotingar och delas upp i enkelfotingar (ett par ben per segment), samt dubbelfotingar som har fler än ett par ben på vissa segment. Enkelfotingarna är predatorer och äter därför andra djur. De känns lätt igen då det är mycket snabba. 8 Mångfotingar kallades tidigare allmänt för tusenfotingar, men detta senare begrepp tappar alltmer terräng. 9 Livet i den mörka miljön har gjort att tusenfotingen varken har ögon eller pigment. 10 Mångfotingar kallades tidigare allmänt för tusenfotingar, men detta senare begrepp tappar alltmer terräng.Först året upptäcktes en art i understammen som har ben. Mångfotingar är uppdelade i olika ”segment” som tillhandahåller två eller fyra ben, beroende på om det är en enkelfoting eller en dubbelfoting. 11 Mångfotingarna kallas i dagligt tal ofta tusenfotingar, men trots att de har många ben är det ingen som har så många som tusen. Det svenska rekordet är ben. Arterna är alla landlevande och de flesta hör hemma i jord och förna. En del lever under lös bark och i murken ved och många finner man i trädgårdar och andra kulturbiotoper. 12